Peppar, peppar…

Helt otroligt, men efter en timme med en ihärdig barnmorska lärde sig Sigrid att suga utan amningsnapp!
Både igår och idag har vi klarat av det själva (är hon för hungrid eller arg slänger jag på amningsnappen dock).

Dessutom (mer ”peppar, peppar”) har vi matat henne med flaska med utpumpad mjölk på natten, vilket inneburit att hon två nätter i rad har sovit från 20.00 till 7.00 med avbrott för matning (vilket tar ca en timme per gång). Då får även jag mer sömn eftersom en av matningarna sköts av pappan.

Idag har mormor varit här och vi har varit ute på en skön vinterpromenad. Hon hade även med sig semlor så ikväll blir det återigen en semla till Mästarnas mästare. Gott!

Imorgon ska jag äntligen till naprapaten Johan. Har varit hos honom tidigare ett par gånger och även om jag tycker att det är obehagligt med ”smällen” så är det så skönt när man går därifrån. Känns som att man svävar… Under hela graviditeten har jag längtat efter en rejäl massage och efter att ”knäcka till” min rygg. Nu med timmar av amning och bebisbärande har det inte direkt blivit bättre och varje gång jag sträcker på ryggen knakar det till i några kotor.

Imorgon kväll ska jag iväg på en föreläsning med ”Fett-doktorn” Annica Dahlqvist. Det ska bli spännande och även om hon kanske är lite väl extrem i sina åsiker är jag helt av uppfattningen att kostrekommendationerna i Sverige bör revideras då vetenskapliga belägg finns för att kolhydrater i de mängder som idag förespråkas av Livsmedelsverket inte är hälsosamt. (Nu har folkhälsovetaren i mig även fått säga sitt i inlägget – hjärnan måste hållas lite i trim undet föräldraledigheten).

Annons

Fortfarande gravid…

Bebis fortfarande på insidan!
Vaknade inatt ca en timme efter att vi lagt oss av att jag hade väldigt ont i magen. Eller väldigt var väl att ta i… Men det kändes såpass mycket att jag hann få lite panik och tänka ”Oj, tänk om det är på gång nu?! Vi har inte väskan klarpackad, jag är inte helt redo, hur skulle man andas…?” Det onda satt i under ca en timme och sedan låg jag vaken igen under några timmar till. Somnade först efter fem och när jag vaknade kände jag ingenting alls.

Har hört att det är rätt många som sover dåligt mot slutet. Bland annat sa barnmorskan det igår när jag var där och kollade mitt blodtryck. Trycket var för övrigt bra och inga tecken på havandeskapsförgiftning (där högt blodtryck är ett tecken), Plupps hjärta slog med sina vanliga 148 slag/minuten och barnmorskan pratade med magen och uppmande bebisen att komma ut. Om den nu envisas och inte kommer under helgen får vi göra ett ultraljud nästa vecka för att se hur moderkakan, fostervattet och självklart Plupp mår. Sedan gör man ul varannan dag i ca en vecka och sedan varje dag om allt ser bra ut tills man gått ca 17 dagar över tiden… Hoppas verkligen att det kommer igång av sig själv snart istället!

Någonting

39+2

Någonting verkar kanske vara på gång. Inte för att jag fött barn tidigare, men tiden är inne och jag märker att någonting börjar hända med mig. I helgen mådde jag jättekonstigt; var yr, det svartnade för ögonen, mådde illa, kändes som att jag skulle börja grina utan anledning, tröööött… Fortsatt vara yr så fort jag är uppe/ute och mår lite allmänt konstigt. Var hos barnmorskan idag och hade förhöjt blodtryck, som ska kollas upp extra nästa vecka. Är tydligen väldigt vanligt att man får förhöjt blodtryck mot slutet, men det får inte blir för högt, därför vill de kolla upp det kontinuerligt. Igår kväll fick jag ont i magen, kändes som magknip/mensvärk långt ner och efter ett litet tag släppte det för att komma tillbaka några gånger till. Gjorde inte direkt ont, men det var på ett sätt jag inte direkt kännt tidigare.

Jag berättade detta för barnmorskan som log lite underfundigt samtidigt som hon också sa att om man får högt blodtryck kan förlossningen sätta igång för att kroppen vill bli av med ”extra börda” (något liknande sa hon iaf)… Hmmm – får se.

Eftersom nästan alla jag känner har gått över tiden så förväntar jag mig nästan att jag också ska gå över 14 dagar, men det behöver ju inte bli så. Vi har pratat med Plupp och kommit fram till att fredag blir bra – imorgon kväll kommer ”Boksoppa-tjejerna” hit och äter soppa och diskuterar bok. Innan dess måste jag hinna klart med månadens bok El choco, speciellt eftersom det var jag som valde den 😉 Men hittills är den jättebra, så det ska jag nog få till!

CTG

37+1

Under helgen reflekterade jag över att Plupp inte rört sig så mycket som tidigare. Vet att det går lite i perioder (har gjort så under hela graviditeten) men började tänka på det mer och mer. Pratade med min svägerska som är barnmorska på söndagkvällen bara för att få lite råd. Trodde att hon skulle säga att det var helt normalt och berodde på att det fanns så lite plats kvar i magen, men det gjorde hon inte och rådde mig att ringa förlossningen direkt och be om att få göra en koll… Usch! Då blev jag extra orolig!

Iaf så ringde jag och vi fick komma in på en gång. Det var lugnt på avdelningen och lite skönt att få se igen hur det ser ut där uppe. Var på ultraljud där i somras också så vi vet ju var det är, men lite spännande är det ju alltid att vara på en förlossningsavdelning! En barnmorska tog emot och satte CTG-band på magen för att registrera Plupps hjärtljud och mina eventuella sammandragningar. Sedan lämnades vi ensamma på rummet i cirka en halvtimme (längre eftersom det precis var skiftbyte). Plupps hjärta slog högt och fort. Intressant att se hur mycket pulsen skiljer sig på bara några sekunder, från 136-185 (med ett snitt på lite över 150) rapporterade Tommy som såg alla registreringar. Självklart började Plupp sparka en del mot banden som spände över magen då med. När vi mätt klart kom en ny barnmorska in och sa att vi fick åka hem. Inga konstigheter. Klart!

Igår sparkade Plupp hela dan och idag är det också livat, så det var väl bara nåt tillfälligt att det var lugnt ett tag. Men skönt att kolla upp en gång för mycket iaf. Hann t om med tänka när vi åkte upp; tänk om de säger att det är något fel och bestämmer sig för att vi måste göra kejsarsnitt och så är helt plötsligt Plupp här! (Tänker fortfarande att det är långt kvar ;-))

Lite kvar att ordna och förbereda innan jag är ”redo”. Igår var vi på Ikea och handlade lite smått och gott. Letar efter madrass och små bäddset till min gamla vagga, vilket verkar vara omöjligt. Slutar väl med tygaffären och egenhändigt sydda grejer. Jobbar imorgon och en dag nästa vecka och är hemma sedan, så förhoppningsvis finns det tid att pyssla lite med sådant då.

På tal om jobb så känns det konstigt att bara åka dit två gånger till och sedan vara borta i ett år! Har tidigare identifierat mig en hel del men jobb och allt som har med det att göra, men det är verkligen som folk säger: Hjärnan stänger av under graviditeten och fokus hamnar någon helt annan stans (vilket ju är tur!). Eftersom jag dessutom börjar bli rätt trött nu så känns det bara skönt att inte behöva koncentrera sig så mycket mer. (Har dock ett möte om två projekt med budgetproblem som måste redas ut imorgon – Puh!)

Mage

Äntligen kommer en ny magbild från v. 33 (denna vecka).

Idag har vi varit uppe i Hemlingby (friluftsområdet i stan) och gått 2:an och tittat på får. Vi satt på sittunderlägg och drack varm choklad, åt Skogaholmslimpa med ost och varmkorv med bröd. Härlig söndagförmiddag i december! Saknade lite mer snö bara…

Ikväll ska jag på gravidyoga för sista gången. Har ju gått två omgångar och kommer verkligen att sakna yogan, stämningen och ledaren. Känner att jag lärt mig mycket och fått väldigt bra redskap med mig för vidare graviditet, förlossning och bebisliv. Främst har jag lära mig att känna min kropp så att jag vet när jag är avslappnad och när jag är spänd, lärt mig yogisk andning – pramayama – som påverkar det parasympatiska systemet och snabbt gör att man kommer ner i djup avslappning samt förlossningstips, som jag inte skulle ha fått annars.

Ikväll kollar jag även in Kalla fakta angående tillsatser i mat. Har blivit E-motståndare efter att ha läst om den Hemlige kocken samt sett Skolakuten (TV4) och känner mig mer och mer illa till mods över att sätta i mig, Plupp och övriga familjen en massa konstgjord skit som ingen egentligen inte har nån aning om följdeffekterna av.

Mental träning

29+2

Igår träffade jag ett utökat gäng blivande mammor på en fika i stan. Vi var elva stycken med beräknad förlossning i närheten i tid som fikade och pratade. Det var jättetrevligt. Gefle Dagblad gör en reportageserie om en tjej i gruppen och det var både reporter och fotograf med igår. På måndag blir det att hålla ögonen öppna och se om man fastnade på nån bild 😉

Samma tjej hade även (otroligt snällt gjort) kopierat CD-skivor med ”mental-träning-höjdaren” Lars-Eric Uneståhl till oss alla. Idag på eftermiddagen la jag mig ner i soffan och lyssnade på ett spår som handlade om förlossningsförberedelser. Där pratar han bland annat om att programmera hjärnan till att sammandragningarna under förlossningen inte kommer att uppfattas som smärta utan som ett tryck och en press nedåt, samtidigt som sammandragningarn ska ge hjärnan en signal om att låta alla muskler i kroppen (förutom de som måste arbeta) slappna av. Jag tror absolut att det fungerar, om man bara tränar tillräckligt. Kropp och psyke är nog mycket mer sammanlänkade än vi vanligen tror.

Imorgon ska vi äntligen få träffa Emmie som föddes för tre veckor sedan. Ser jag verkligen fram emot. Dessutom vet jag en liten hemlighet… 😉 Jag tackar för förtroendet och är jätteglad!

Simma lugnt

28+3

Idag var jag hemma från jobbet. Jag har fått en halvtids sjukskrivning under ca en månad på grund av ”stressrelaterade” problem. Jag: En överambitiös person med ett jobb som kan kräva hur mycket som helst och känslan och attityden av att jag måste ta/ha ansvar för alla delar för att det ska bli ”riktigt gjort” i kombination med graviditet och att kroppen faktiskt automatiskt trappar ner (även om ”mindet” inte gör det) slutade iaf för mig med hjärtklappning, yrsel, andnöd och otrolig trötthet. Grinade varje kväll av outgrundliga anledningar (trötthet, stress, osäkerhet över jobb, barn, familj etc.) tills barnmorska och läkare föreslog en deltids sjukskrivning. Tanken skulle nog aldrig ha slagit mig själv. Första dagarna jag var hemma kände jag mig som totalt misslyckad, en sån som bara satt hemma och var onyttig medan alla andra jobbade och levde riktiga liv. När det sedan började gå upp för mig att otroligt många andra männskor i min närhet, unga, pigga, ambitiösa tjejer på olika sätt gått igenom väldigt liknande saker började jag slappna av och känna att jag faktiskt är i ”gott sällskap”. Kanske till och med så att det är en viss typ av människor som drabbas och att det faktiskt är sådana människor jag även omger mig med ovetandes. För att vi är lika…

Nu har jag fått så mycket stöd i detta att jag tar till mig alla goda råd om att bara ta det lugnt. Använda sjukskrivningen till att slappna av, ta långa promenader, göra yoga, tända ljus, läsa böcker. Att jag dessutom inet bara gör det för min skull utan också för att bebisen i magen ska må bra och få en lugn mamma framöver.

Idag var jag och simmade med min mamma. Tidigare har jag alltid simmat 1 000 m utan större ansträngning. Senast jag simmade var nästan ett år sedan tror jag därför blev jag väldigt nöjd med att jag och Plupp klarade 750 m idag. Som tur var kunde vi göra om ett tidigare inköpt gymkort till ett simkort, så nu jag har 7 gånger kvar på kortet att simma. Det ska jag verkligen passa på att göra under de dagar jag är hemma. Efter simningen åt vi Thai-buffé på ett ställe i närheten. Verkligen god mat och en jättebra ”sjukskrivningsdag”.

Imorgon ska jag klippa och färga håret (vet inte riktigt hur ännu, vill bara bli lite ny och fräsch) sedan ska jag träffa en kompis/kollega och fika. På kvällen ska jag och Nettan ut på lite tjejkväll. Jag kommer att förslå McGills pub eftersom de är de enda i stan som fattar att vissa som inte dricker alkohol ändå vill ha roligare drycker än Cola och Loka. Jever fun, here I come!

Stetoskop

24+3

Jag har läst att man kan höra bebisens hjärtljud genom att lyssna på magen runt dessa veckor. Alltså inte mamman själv men någon annan som kan lägga örat mot magen (ev. med en toarulle el. liknande). Jag läste även på familjeliv om folk som skaffat stetoskop och lyssnat med. Jag gick därför in på Teknikmagasinet och köpte mig ett för 129 kr igår. Testade med spänning men tyvärr hörde vi inget… Däremot sparkar Plupp jättemycket, så full aktivitet är det allt! Vi testar att lyssna lite senare igen eftersom det oxå beror så mycket på hur bebisen ligger. Någon som testat själv? Och med vilket resultat?

Jag tror att min migrän är tillbaka. Hade flimmer för ögonen och huvudvärk både förra veckan och denna… Vaknade i natt kl. 3 av flimmer och det hela blev ju inte bättre av att jag hade en mastodontdag på jobbet. Anordnade ett seminarium med flera föreläsare inom folkhälsoområdet, pratade själv x antal gånger inför 180 personer, blev intervjuad och fotad av tidningen… Puh! Dagen blev iaf väldigt lyckad, men nu känns det som att mitt huvud ska sprängas! Ska nog slumra lite på soffan ett tag medan mannen jobbar med vår nya uteplats – lite ojämlik fördeldelning av sysslor kan tyckas 😉

Någon har växt…

23+5

Senaste tiden har det gått rätt fort med tillväxten av magen och många har i veckan påpekat att det hänt mycket. Är väl iofs inne i en sådan period men kanske även att jag suger åt mig mer ”energi” nu är före bröllopet då jag känner att jag var rätt stressad. Jag var förkyld i mer än tre veckor före bröllopet och det kändes som att jag var konstant trött. Nu är förkyldningen över och jag är pigg. Så kanske att energin då gick åt bröllopsstress och nu kan min kropp istället använda den till bebistillväxt och immunförsvar…?

Hade tidigare ont i höfterna ett tag, men nu har det förflyttat sig till bak i korsryggen. Måste när jag går ner för trappor t om ”hålla emot” med handloven ibland. Foglossning? Fick tips av en kollega (distriktssköterska) att köpa stödband i både behandlande och förebyggande syfte, så vi ska försöka hinna till hjälpmedelscentralen idag. Hinner vi ska vi även försöka komma iväg och titta på tapeter till Plupps rum.

F ö har vi äntligen en lugn helg för oss själva. Ska träffa Nettan och Freppa och fika en sväng (och få en föresenad bröllopspresent – spännande!) och så väntar vi med spänning på rapport om Camilla och Björns bebis som kommer när som helst!

Ha en trevlig helg!

Magen i v. 24

Förkyld och lämnad mö…

Jag är jätteförkyld och hoppas verkligen inte att jag hinner smitta T till bröllopet. Min förkyldning håller på att ge med sig, men jag är inte pigg. Skulle egentligen behöva ner på stan och fixa de sista inköpen till bröllopet, men skjuter upp det till imorrn. Imorgon fyller även T år så jag måste ner i vilket fall och köpa lite presenter. Ikväll tänkte jag (om jag orkar) baka en choklad- och kolapaj som  jag sett ett recept på. Gillar att testa nya grejer och denna verkar veeery nice. Återkommer med recept och bilder.

Imorse blev T upphämtad mitt i frullen av två vänner som verklar ha planerat en riktigt cool svensexa. Någon timme efter avfärden ringde han på en dålig linje till mobilen och berättade att han snart skulle flyga över vårt hus. Vi sprang ut på gräset och såg planet göra några cirklar över oss! ”Hem” till flygplatsen hade han fått flyga själv. Kan tänka mig att min blivande snubblar in något alkoholpåverkad framåt småtimmarna 😉

Snart kommer mina föräldrar, som nu är på Järnvägsmuseum med T´s pojkar, och hämtar upp mig och min syster så ska vi åka ut till dem och ta det lite lugnt idag. Jag och syster planerar att baka chocolate chip cookies… Mycket chokladbak idag allstå, vilket låter helt okej i mina öron.

På förfrågan kommer här bilder på fina vagnen.